Fru Eriksson

I tisdags var det dag för ett besök hos barnmorskan igen, det fjärde rutinbesöket i ordningen. Kände mig lite kluven med tanke på hur känslan var sist. Men genast jag kom in idag var barnmorskan så där skärpt och det kändes som om hon verkligen lyssnade på mig när jag pratade. En bättre känsla helt enkelt. 

Vikten fortsätter att sakta gå uppåt, jag är glad så länge jag håller mig något så lika som när jag väntade med Hampus, ingen vikthetts men då känner jag mig mest bekväm och jag vet att det är hanterbart. Blodtrycket går sagt uppåt men det är fortsatt helt normalt, men med tanke på min huvudvärk förra veckan så var jag orolig att det gått uppåt, men det var stabilt.

Efter en liten pratstund så gick vi vidare in i undersökningsrummet för att fortsätta undersökningen. 

 

SF-mått: 32

Blodtryck: 120/60

Hjärtslag: 144 slag / minut
Huvud: Ligger nedåt

 

Undersökningen gick väldigt bra denna gång och den kändes inte alls så hafsig som förra gången. Magmåttet var 32 som för två veckorsedan, alts ingen förändring. Men jag sa som jag kände sist att jag misstänker att hon gjorde mätningen i en samandragning och att förra mätningen är missvisande för nu ligger jag på samma kurva som vid kontroll nummer 2. Så för mig kändes det bra. Hjärtljuden tickade på sådär härligt som vanligt, men lilla syskonet har en tendens att ligga lite högre än sin bror. Spännande att följa och se skillnaderna tycker jag. 

Sedan klämde och kände hon på magen och skrattade när hon klämde uppe vid revbenen. -Jaha där har vi en rumpa ja, och en fot. Så nu fick jag det svart på vitt det jag misstänkt i många veckor att bebis ligger med huvudet nedåt. Däremot sa hon aldrig om det var fixerat eller ruckbart. 

Med tanke på att magmåttet var det samma ville hon att jag skulle återkomma nästa vecka för en extra mätnig. Då får jag en annan barnmorska för att min ordinarie har semester. Men det gör mig inte så mycket. Men vi får väl se om hon mäter annorlunda.