Välkommen v 39

Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Bebisen: Barnet väger omkring 3400 gram, och är ungefär 50 cm långt. Det fyller ut hela magen och är ganska tungt. Många blivande mammor längtar intensivt efter att graviditeten ska vara över. Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet är nu förberett för sin födelse. Det har fått mycket näring och även skydd mot vissa sjukdomar genom att det har fått moderns antikroppar. De kommer att skydda barnet den första tiden innan det har bildat egna.
Veckan har varit mycket lugn på flera sätt. De flesta sammandragningarna och förvärkarna har i princip bara försvunnit. Så himla frustrerande när man bara vill att det ska öka och öka. Men nej här har det nästan försvunnit. Jag har dock haft en hel del känningar i ljumskarna, det tvärhugger till och jag kan knappt gå. Men det går fort över! Antagligen så pressar bebis ner i bäckenet. Det är nätterna som varit värst, ryggen gör ont hur jag än ligger. Somnar oftast skönt men då jag ligger i en enda ställning så gör det så fruktansvärt ont när jag vaknar och behöver vända på mig eller ta mig upp på toaletten. Flera nätter har jag bara velat skrika rakt ut av smärta men hunnit knipa ihop munnen.
När helgen kom och lördagen gick så fick jag den där otrevliga känslan i kroppen att jag kännt utav bebis mycket lite och det lilla jag faktiskt kända kändes så "slöt". Orkade puffa igång lite på kvällen men när det fortsatte även under söndagen så ringde vi in till förslossningen och var varmt välkommna in på en kontroll. Efter en kontroll av både mig och bebis såg allt bra ut och jag fick i uppgift att notera alla rörelser under måndagen. Då var allt som vanligt igen och de där rejäla ryckningarna och rörelserna var tillbaka.
Nu är det kort tid kvar, och vi hoppas på att snart få räffa vår lefterlängtade lilla bebis och jag tror hela familjen har svårt att greppa det. Vi längtar, är nyfikna och förväntansfulla. Men.. Det går inte att förstå att vi skall bli fyra i familjen och att vi snart har en bebis. Magiskt!!!
Jag hoppas så klart att detta är sista veckouppdateringen med tanke på att Hampus kom 39+0, men något säger mig att det kommer bli både en och två till.
Snälla lilla älskade bebis kom ut till oss snart så vi slipper oroa oss för dig där inne, du är så efterlängtad ♥