Liten blir stor
Så var det dags - bebis har flyttat ut ifrån mamma och pappas sovrum och in i sitt egna lilla kryp in. Det var minst sagt med en hel del ångest när mamman tog beslutet i fredags, att nu är det dags att testa eget rum. Nu när han valt bort amningen och istället väljer ersättning, trots mitt hopp om att inte ha något alls på natten. Varför stressa upp sig för det den tiden kommer också, han är uppenbarligen hungrig om natten fortfarande. Men Filip är mycket mera lätt väckt än sin storebror och störs lätt av att vi går och lägger oss eller öppnar garderoben osv. Sen flyttade vi Hampus till eget rum mycket tidigare, men där var det ju magen som stökade till nattsömnen för oss.
Nattningen i eget rum gick lika bra som i vårt rum, först natten vaknade han till innan vi hade somnat som inte var något nytt. Det händer till och från. Sedan vaknade han först vid 3-4 tiden och fick en flaska ersättning och somnade om igen. För att sedan vakna vid kvart över 6 och då orka inte pappan somna om.
Natt nummer två var lite bökigare -nattningen gick bra men han vaknade vid 1, halv 2 fick ersättning men var jätte ledsen. Sådär hjärtskärande och det gick inte att söva om han i sin säng, så fort han fick komma till vår säng så somnade han tryggt om. Han behövde helt enkelt mamma och pappas trygghet, vilket jag vet hade skett även om han sov inne hos oss.
Natt nummer tre slog han till och sov HELA natten, från läggning vid 19 till 06.35. Det har aldrig hänt förut! Sen att mamman sov som en kratta och bara låg och vänta på att han skulle vakna, bad Patrik kolla till han när han gick upp vid 05.15.
Det var förmodligen en engångsgrej för inatt var det samma rutin som vanligt vaknar engpng strax före 03 för ersättning och somnar om för att vakna vid 06.30 och då slumrat vi i vår säng tills klockan ringer 07.15.
Så med dessa fyra nätterna i bagaget så tycker jag ändå att vi får vara nöjda med överflyttningen. Jag räknar med att det kan komma ett bakslag eller så var det helt enkelt rätt tid för han just nu. Jag skulle gärna flytta in han till oss igen, då det känns så tomt att höra dessa små ljuden. Men på sikt hoppas jag att vi båda ska få bättre sömn om natten, Patrik sover ändå som en stock redan.